Välkommen att följa med på en promenad längs Bruksslingan.

Sträckan är knappt 2 km lång och går runt Hammardammen.
I sakta mak tar det mindre än en timme att gå runt. Man kan starta och sluta var som helst längs leden, vi har valt Bunges kapell som utgångspunkt.

Ett strövtåg längs Bruksslingan ger en inblick i Åmots historia. År 1710 fick Katarina Bröms på Wij i Ockelbo tillstånd att anlägga en masugn och en smedja där Kölsjöån och Bresiljeån möts och bildar Hammardammen. Åmotsbruk föddes och den äldsta delen av Åmot ligger kring dammen.

 

1. Bunges kapell

Bunges kapell är Åmots kulturhus och träffpunkt. Sommartid finns här servering i museimiljö och försäljning av bl.a. hemslöjd och lokalproducerade varor. Men Bunges är också konstgalleri och står som värd för uppskattade konstutställningar och man anordnar visaftnar som drar en stor publik.

Bunges kapell har en intressant historia. År 1785 erhöll greve Sven Bunge i Åmot tillstånd att kalla präst till bruket och att bygga ett kapell. Kapellet stod klart 1797 och det var greven själv som bekostade bygget.

Byggnaden uppfördes i reveterat timmer i nyklassisk stil. Efter det att den nya kyrkan var färdigbyggd 1917 användes kapellet till skola. Efter den nya skolans invigning 1958 lämnades kapellet och brukskyrkogården att förfalla. En rivning avstyrdes i slutet på 1970-talet och sedan 1989 har kapellet och brukskyrkogården rustats upp successivt.

Åmotsborna är stolta över sin millenniekista som förvaras i Bunges kapell. Millenniekistan är den kista där åmotsborna lagt ner saker de anser ska bevaras till kommande generationer. Kistan är låst och kommer att öppnas på 300-årsdagen av uppförandet av Bunges kapell eller 2097. Kistan är tillverkad av Jonas Göransson och målad av Signild Tholén, båda från Åmot, och är en tidskapsel från vår tid till framtiden.

Kvarnstenen vid ingången till Bunges kapell kommer från en liten kvarn, som låg vid spången som leder över Bresiljeån.

 

Brukskyrkogården

Väster om Kapellet ligger gamla brukskyrkogården. De flesta gravkorsen är tillverkade på bruket under 1800-talets första hälft.

Vägbeskrivning: Från Bunges kapell tar vi trapporna ner förbi brukskyrkogården, mot spången och bort mot Folkparken.

 

2. Spång över Bresiljeåns flottled

Spången byggdes 1998 för att binda ihop Folkparken med resten av Åmot. Den leder över Bresiljeån som förenas med Kölsjöån i Hammardammen och bildar Testeboån, som fortsätter hela vägen ut i Gävlebukten. Mellan 1856 och 1965 var Bresiljeån en del i en flottled i Testeboån från Östra Jönsen och ner till Bottenviken och senare Östby, sydost Ockelbo.

 

3. Folkparken och sågbacken

På andra sidan spången, vid Folkparken, låg två sågar från 1840-talet fram till dess sågen inne i centrala byn stod klar 1919. Folkparkens första namn var också Sågbacken. Även kolning har bedrivits på platsen.

Redan omkring 1920 byggdes den första dansbanan. Åmots folkparksförening bildades i slutet av 1930-talet och då uppfördes även den första dansbanan under tak. Ett återkommande evenemang under mer än 50 år var Skogsfolkets Dag, arrangerad av socialdemokratiska föreningen i Åmot. Sedan 1999 drivs parken som en medlemsförening som bl.a. tagit upp traditionen med Skogsfolkets Dag.

Vägbeskrivning: En stig leder på ovansidan av Folkparken bort mot fallet i Kölsjöån där kvarnen och bagarstugan ligger.

 

4. Åmots tullkvarn och bagarstugan

Tullkvarnen

Redan på en karta från 1762 finns en kvarn utmärkt. Den nuvarande kvarnen uppfördes någon gång före mitten av 1800-talet. Medan den första kvarnen troligen var en mindre husbehovskvarn var den nya kvarnen anpassad för att tjäna hela bruket och byarna kring Åmot. Bönder och arrendatorer från angränsande byar kom till tullkvarnen för att mala och låg ofta över i kvarnkammaren till nästa dag, då de körde hem sin hästfora med mjöl och korngryn. Medan säden maldes snickrade mjölnaren ofta möbler och redskap i kvarnkammaren.

Begreppet tullkvarn innebar att en viss del av det malda mjölet betalades i skatt. I början av 1900-talet tillkom tre turbiner som gav kraft till "maskinerna" och till ett antal hushåll.

Tullkvarnen var verksam till 1952, varefter kvarnen och kvarndammen fick förfalla. Åmots Tullkvarn restaurerades 1995-1996.

 

Bagarstugan

Sommaren 2000 byggde stiftelsen Bunges kapell en bagarstuga på gamla badstugans plats på kvarntomten. Bagarstugan visas samtidigt med att kvarnen är i drift. Byborna har möjlighet att baka tunnbröd året om.

Vägbeskrivning:
Gå Kvarngatan söderut i ca 300 m och vik vänster på Masugnsvägen. Då kommer du snart till Hammardammen med Tempo, Smedsgårdarna, kolhuset och tysksmedjan.


5. Smedsgårdarna

Längs Bruksgatan ligger fem bostadshus där brukets smeder bodde. De fyra smedsstugorna i norr är äldst. Stugan längst i söder kallas Lappstaden och byggdes på 1850-talet. Från början var de relativt små husen indelade i inte mindre än sex olika lägenheter.


6. Kolhuset

Bruket krävde enorma mängder kol för sin drift. Kolet framställdes "på skogen" och transporterades med kolryssjor och hästar till kolhuset, där hästlassen kördes upp på logen och släpptes ner i förrådet. Kolhuset är kanske Sveriges äldsta stora bevarade kolhus i trä. I början av 1960-talet ersattes det gamla taket på kolhuset med ett nytt eternittak.


7. Tysksmedjan

År 1710 grundade Katarina Bröms järnbruket i Åmot. Hon är den enda kvinnan som startat ett järnbruk i Sverige. De rika tillgångarna på skog runt Åmot var viktiga. Dessutom ville man utnyttja vattenkraften från Bresiljeån och Kölsjöån.

Det första som byggdes var en hammarsmedja och strax därefter en masugn. Malmen hämtades från början från Torsåker, men 1725 upptäcktes rika malmområden vid Vintjärn.

På platsen för den nuvarande smedjan låg den äldsta stångjärnssmedjan från 1710 med två tyskhärdar och en hammare. Smidet utökades 1804 då ytterligare två tyskhärdar installerades. 1856 övergick man från tysksmide till lancashiresmide. Smedjan byggdes då om för att innehålla två lancashirehärdar, en smälthammare, en vällugn samt tre räckhammare.

Efter nedläggningen 1887 revs utrustningen och byggnaden fick ny användning. Från järnbrukstiden finns en av två bevarade tyskhärdar i Sverige. Den andra finns i Häfla Bruk i Östergötland. Tyskhärden håller på att rekonstrueras med avsikt att kunna visa hur tysksmidet en gång bedrevs i byggnaden.



8. Sågverket

Efter nedläggningen av sågverket på Sågbacken 1919 byggdes ett nytt sågverk vägg i vägg med den gamla stångjärnssmedjan. Byggnaden är bevarad men används idag som förråd.

Mellan stångjärnssmedjan och sågverket fanns tidigare ett litet vattenkraftverk, som försörjde delar av byn med elström.

På senare tid har ett nytt vattenkraftverk byggts på östra sidan av Testeboån. På samma plats fanns tidigare en vattendriven blåsmaskin, som försörjde tyskhärdarna med syrerik luft.

Vägbeskrivning:
Gå över bron över Hammardammen. På andra sidan Hammardammen ser du kyrkan och Bunges kapell. Mitt på bron är det ingång till sågverket. Fortsätt upp i Hammarbacken. På höger sida passerar du först kägelbanan och sedan herrgården.


9. Kägelbana

Kägelspel var populärt i Sverige under senare delen av 1800-talet. Bruk, krogar och gästgivaregårdar hade egna kägelbanor. Åmots kägelbana uppfördes någon gång kring sekelskiftet 1900 och är en av länets få bevarade. Själva paviljongen är troligen äldre än banan.


10. Herrgården

Herrgårdsbyggnaden med sina två flyglar uppfördes ursprungligen runt 1775. Huvudbyggnaden revs 1911 och ersattes av en ny något längre västerut. Flyglarna är dock ursprungliga. I den norra byggnaden fanns brukets kontor och i den andra, rättarbyggnaden, låg bostaden för rättaren, som var ansvarig för herrgårdens jordbruk och jordbruksarbetare.

Vägbeskrivning:
På krönet av Hammarbacken ligger spannmålsmagasinet och man ser också flyglarna till herrgården.

Följ nu Bruksvägen till vänster bort mot kyrkan och Bunges kapell.


11. Spannmålsmagasinet

Magasinet byggdes någon gång under 1700-talet. Det sägs vara ritat av ingen mindre än Nicodemus Tessin den yngre, arkitekten bakom bl.a. Stockholms slott. Detta är troligen en skröna. Från magasinet kunde smedernas familjer hämta mjöl, salt sill, fläsk och andra förnödenheter. Maten skrevs upp och smederna fick arbeta av skulden.

På magasinets tak sitter vällingklockan. Den ringde när skiftet började, när det var dags att äta och när det var dags att sluta för dagen. Vällingklockan ringde på vardagar, klockan i klockstapeln vid Bunges kapell på lördagskvällarna och på söndagar. En enda gång lär klockorna ha ringt samtidigt, vid första världskrigets utbrott 1914.


12. Prästgården

Huvudbyggnaden är uppförd 1897. Idag är det privatbostad.


13. Åmots kyrka

Åmots kyrka stod färdig 1917. Vid byggnationen använde man sig till stor del av slaggsten från Åmots gamla masugn. När dåvarande ärkebiskopen, den legendariske Nathan Söderblom, invigde kyrkan den 25 mars 1917 utbrast han entusiastiskt att detta är "den vackrast belägna kyrkan norr om Alperna!"

 

Vi är nu tillbaka där vi började vår promenad